Om drogföreläsningar, mysstunder och det mittemellan.

Idag tänker jag SPARA när jag skrivit klart. Dumhuvud. Nåväl. Idag försov jag mig och vaknade tjugo minuter innan tåget skulle gå. Det som förvånade mig var att jag faktiskt hann med det.
Jag gillade NO-labben idag. Jag, Kajsa och Calle var en grupp och skulle undersöka energiomvandlingar (typ). Calle fick oroväckande mystiska funderingar när han såg termometern. Vi praktiserade dem INTE. Jag tror han tyckte att vi var lite tröga som inte fattade så mycket av det där med lägesenergi och T-Röds densitet. Men det gjorde inget för min del. Jag hade väldigt trevligt! Fast sedan sa han att han ska sluta vara våran klasskompis. Jag fattade inte riktigt om han bara skulle byta klass, eller skola, eller om han skulle flytta hem. Jag vill nog inte fråga honom om det heller. Fast det ska jag göra ändå, för jag vill veta även om jag inte har något med det att göra egentligen. Det känns rätt ledsamt, faktiskt. Väldigt. Men jag tror att han tycker att det är lite jobbigt, han med. Så jag sa bara "Jag vill inte att du ska byta klass" en gång. Och det är jag ganska säker på att hela CD tycker också. Och jag tror han kommer få höra det lite för mycket framöver. Så därför sa jag det bara en gång.
På rytmiken skulle vi framföra våran "rap"-dikt, som blev lite mer som en oompa-bompa-mix-låt. Jag och Kajsa stod och dooade bluesskala med maraccas och gurka i handen. Amina softrappade texten, Johanna L spelade tamburin (det var det inte, men typ) och Jonas gjorde...dans...till musiken. De andra grupperna var jättebra. Musikaliska smurfar är de allihopa. Kung Fu!!
I bamba gjorde jag som vanligt en rolig smörja av mina plus Linus matrester. Idag blev det svampsoppa utspätt med mjölk och toppat med sockrade cornflakes. Mumma.
Jag trodde drogföreläsningen skulle bli ett sånt där tjötigt, trist samtal i stil med de man hade i mellanstadiet, när skolsyster skulle prata med oss om puberteten. Men ack så fel jag hade. Jag kommer inte ihåg vad snubben hette, men oj vad han kunde engagera! Och vilket liv han haft....Började nästan grina fyra gånger. Fy fan. Efter pausen satte jag mig borta hos Kajsa och Linus. De hade myst ensamma den första halvan. Fast jag myste inte så mycket. Men jag ville lyssna på han som pratade. Inget ont mot er, alltså. Det var så himla kallt i aulan, så efter han var klar hoppade jag bak till Kajsas och Linus mysbänk och mosade dem. Det blev lite varmare då. Mysfaktor 30+ minst! Vi ska mysa imorgon också. På håltimman. Det ser jag fram emot.
Jag har fullt upp i huvudet just nu. Jag hinner inte med. Det är så mycket som ska bearbetas att allt hamnar i oordning och upp och ner. Jag ligger efter med det mesta i skolan just nu. Ska nog inte träna imorgon. Men jag har ett aspirantpass (hjälptränarpass) som jag borde gå på. För jag har varit där en gång av typ fyra. Det är inte bra. Men jag måste verkligen göra skolarbete. Franska och engelska och svenska och matte och instrumentläxor. Fattar ni, jag hinner inte ens göra mina enda roliga läxor! Suck. Idag har jag åtminstone läst 50 sidor i Ett Öga Rött. Yeay. Anteckningarna skiter jag i just nu. De får hamna på den evighetslånga läxläsningslistan jag tänker jobba på imorgon.
Men imorgon är det åtminstone kör! Och mysstund...
Nu börjar mina fingrar bli kalla av att surfa (de blir faktiskt det, eller iallafall högerhanden). Nej, båda mina händer är iskalla, men det har de varit hela dagen. Men bara så du vet, OM de hade varit varma från början hade de nu blivit kalla på grund av surfandet.
 
"Kärleken är som lejon om natten, sanningen är som kyla och is. Sanning och kyla sveper in i paradis."   - Rebecka Törnqvist

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0