Svarta Isvingar

...och jag hatar det. Nu när jag själv är stabil och mår bra. Det är ju mitt fel, så jag skyller inget på någon annan.

Mina skor läckte in efter att jag gått två meter. Men jag klagar inte, för då innebär det att jag måste köpa vinterkängor och det vill jag absolut inte göra. Kajsa är modig som vågar pierca sig. Jag skulle varit livrädd och typ svimmat, men det enda Kajsa undslipper sig är ett "aj!" på det undre hålet. Calle kunde träffas iallafall. Det var trevligt. Nu har jag hälsat på hans pappa också. Vi mötte dem på 4Sound. Jared Leto kommer ihåg mig! Trots att jag är mesig. Han hejade. Jag hejade. Vi drog med Calle på våran julklappsinköpsrunda. Fast jag tror inte att han hade något emot det. Det var så kul att träffa honom. Det blev inte många julklappar köpta, så jag måste försöka hinna med det någon dag i veckan helst. (Regina Spektor är underbar. Lyssnar på albumet nu. Det är därför denna parentes bara ploppar upp mitt i.)

Jag väcktes till lukten av nybakade lussebullar. Det är underbart. Och gott.

Äh, jag orkar inte skriva mer om annat nu. Jag skulle träffat Lovisa idag. Men stan drog ut på tiden. Så vid klockan fyra skrev jag att jag inte skulle hinna träffa henne. Fick tillbaka "okej. som vanligt då". Jag hatar mig just nu. Och Lollo var sur på mig förut också. Säger ju det, jag förlorar alla mina vänner. Jag vill inte, men jag gör det ändå. Jag är så dålig. Vet inte vad jag får känna heller. Det var ju jättekul att träffa Kajsa och Calle, men jag får dåligt samvete när jag gjort Lovisa besviken och ledsen. Igen. Igen.

Fanfanfanfanfan.

Jag vill inte vara den opålitliga kompisen som man aldrig kan räkna med. Svikaren. Jag hatar det!