Svarta Isvingar

Jag har haft lite som ett tomrum i mig det senaste. Eller, inte tomrum, men ett Någonting. Svart men genomskinligt. Det är den här rastlösheten igen. Men igen har jag bara låtit det få större och större plats. Det stör mig. Jag borde veta bättre. Jag borde kunna bättre. Men nej, nej, nej. Det jag får höra lägger sig som svart stoft på detta svarta Någonting och gör det större, och det blir en liten blandning av rastlöshet och uppgivenhet. Åh, jag vet inte. Jag måste ut, ut, ut. Jag känner ju det. Och ändå stannar jag kvar i kvava inne. Försöker intala mig själv att Imorgon! Imorgon ska jag ut och fota! Men hur ofta blir det så? Nej, just det. Jag är ju så dålig på att intala mig saker. Det är ju så lätt att säga, som man säger. Det blir bra när skolan börjar. Ohja. Då får jag annat att gå och deppa över... nej, så menar jag faktiskt inte! Zip it! Just zip! Zip! Jag får annat i huvudet. Det var så jag menade. Redan imorgon börjar det bli så. Ska göra allt skolarbete, som jag egentligen skjutit upp alltför länge. Och på måndag ska jag till Peter Larsson (jag tycker att han är alldeles för trevlig för att kallas rektorn) för att fråga, och eventuellt böna och be, om det finns någon chans för mig att börja med ett instrument till.

Och snö, snö, snö! Som jag har längtat och drömt och hoppats! Nu kanske det kan bli en riktig vinter iallafall. För någon riktig jul blev det ju definitivt inte.

Jag känner att jag har lite prestationsångest när många av mina blogginlägg blivit kilometerlånga. Nu sitter jag här och vet inte om jag egentligen vill skriva något mer. Å andra sidan har jag ju all rätt att göra precis hur långa eller korta bloggar som helst. Det är ju min blogg, damn it! Fast när jag inte bloggat på i princip en vecka (det där såg väldigt fel ut) blir det som att jag borde kompensera min frånvaro med en massa text. Fast, vilka bryr sig om det egentligen.

Kan också nämna att jag upptäckt ett nytt, trevligt band. Genom Lollo. Varma tack till henne för det. Riktigt bra låtar, faktiskt.
 
Försök att inte titta på videon, ljudet är efter och man stör sig grymt mycket på det om man tittar. Så... öppna ett nytt fönster och surfa på någon annan sida, typ Bilddagboken, medan du lyssnar. Alla låtarna är inte såhär, men jag tycker den är så otroligt söt. Plus att den påminner mig om julkonserten och Nu tändas á la Annika. Mys!

Hej svej i snöbollsskogen. Ta hand om tårna därute i kylan.