Svarta Isvingar

Underbart bra musikframträdanden idag på adventsfirandet i Vasakyrkan! Fick gåshud när sångensemblen sjöng "Noel"-låten. Korten blev dock skitfula. OCH ViKTORS PIANOSTYCKE! Visste inte att han var så bra. Man såg bannemig inte ens hans fingrar!!

Jag fick VG på Ett Öga Rött-uppsatsen. Det är okej. Det var vad jag förväntat mig att få, liksom. Eller rättare sagt, jag ger mig själv godkänt för VG:t. Det låter ju helt uppblåst och hej-jag-är-mycket-bättre-än-er-andra, men jag kan inte tillåta mig själv att bara få ett G i något ämne. Förutom franskan. Hehe.
Jag vågade läsa upp en halv dikt! Hjärtat bultade jättesnabbt, men jag tror inte rösten eller händerna darrade så mycket. Det var nog för att jag stod jämte Kajsa. Hade aldrig vågat läsa helt själv. Och medan betygssnacket pågick sjöng vi julsånger <3 Jag är egentligen emot smileys och tecken just här på bloggen, men där var jag tvungen att sätta hjärta. För det var hur underbart som helst. Det började med mig och Kajsa, sen kom Gabriel, Annika, NyaSara, Johanna, Malin, Felicia, Calle och Edvin och Felicia och Sara.
Jag älskar julsånger.

Imorgon är det lördag.
Jag och Kajsa ska göra stan, med piercing, julklappsköp och allt vad det innebär. Det ska bli kul. Borde nästan skriva upp en lista på affärer vi ska besöka. Kom på att förutom de vi redan bestämt ska vi gå till Indiska, och jag vill gå till Sci-Fi. (Den meningen var ju läsbar....) Calle kan inte komma med. Jag har lust att gå på fik. Något billigt. Eller bara gå till någon godisaffär med hyfsat hg-pris.

Nu ska jag klippa mig.
Sedan ska jag se på High School Musical. Den är töntig men det är jag med. Så hahaha.

Jag älskar kören. Jag älskar kören. Jag älskar kören. Det är bannemig den roligaste lektionen vi har. Förutom MIDI då. Alla är så duktiga och det låter så fint och underbart och jag vill aldrig sluta. Idag sjöng vi några julsånger a capella. När vi sjöng Staffan kunde jag nästan inte sjunga för att det var så mycket glädje i mig som ville komma ut. Så jag var tvungen att andas på mycket fler ställen än vanligt för att sjunga någorlunda rätt. Så underbar känsla. Jag tycker att vi borde ha kör på alla MuKo-lektioner. Och på engelskalektionerna. Och svenska. Och franska. Man får anpassa låtarna till språken bara.

En vacker pojke går förbi i nyårstid.

Just nu känns det mesta helt okej faktiskt. Jag har fått en hel tjock bunt med notpapper, så nu har jag börjat på min ArKo-melodi. SO-arbetet är klart (fast bajsredovisningen är kvar...). Och lite till saker.

Det första grälet i klassen har utbrutit. Åh, hjälp. Jag vet aldrig vart jag ska ta vägen när sånt händer. Helst vill jag bara försvinna så jag slipper lyssna, men falluckor finns det inte gott om på Hvitfeldtska. Egentligen bryr jag mig väl inte, för jag är inte speciellt bra kompis med varken Calle eller Patryk. Men jag är väldigt en anti-konflikt-människa av mig. Det spelar ingen roll om konflikten involverar mig eller inte. Jag ogillar dem i alla dess former. Jag är en lågstatusperson och medlare. Det kanske är därför.
Eller, det kunde väl kanske inte kallas gräl. Men konflikt. Som jag redan skrivit... Bra, Julia. Glöm det.

Hoppas att vi ska sjunga alla roliga, underbara, vackra låtar i Oscar Fredrik och att det kommer att spelas in. Jag tänker definitivt köpa DVD:n.

Mys och underbara sångstämmor och snöflinga som landar på din näsa.
Önskar Julia

Sista delen på säsong tre av Grey's tog precis slut. Åh, vad allas liv är trassliga just nu. Och allt är så sorgligt och tungt och mörkt och det är inte ens någon av dem som det ser ut att gå lite bättre för. Hur ska det gå? Jag blir så ledsen. Det MÅSTE ju lösa sig! Derek och Meredith, Burke och Kristina... Om inte de kan, hur ska jag då klara det?
Jag vet. Det är bara en serie. Bara en påhittad story. Men inte för mig. Grey's Anatomy ÄR Grey's Anatomy. Det finns inget manus! Det är inga skådespelare som låtsas vara de olika karaktärerna. Det är sista avsnittet på säsong tre, och så mår alla dåligt och lider. Och samtidigt spelas den vackraste, sorgsnaste, mest hjärtslitande låten i bakgruden. "All we can do is keep breathing". Om och om igen. Som andetag. Jag glömmer nästan bort att andas. Ögonen blir simmiga och synen suddig. Och i allt detta sorgliga och hemska sitter pappa och fäller kommentarer som "Det var inte mycket positivt som hände här inte!". Vid sådana tillfällen önskar jag mig en teve på rummet. För om det är jobbigt att gråta är det inget emot att vilja gråta men inte kunna på grund av att en person sitter jämte som man absolut inte vill gråta inför.
Nu kanske jag borde lämna Grey's.

Mitt arbete om Mayakulturen är äntligen klart. Har lite dåligt samvete för att jag fuskade mig igenom sista frågan. Men jag orkar inte ändra. Vill bara ha det klart. Måste träna ihop någon slags redovisning av det också. Fuck. Men hej! Nu kan jag börja jobba på book reporten i engelskan istället. Och varför inte svenskan? Ja, så trevligt att inte behöva vara klar med allt plugg. Vad skulle jag annars hitta på på kvällarna...?

Nu tänker jag göra en det-här-har-jag-spenderat-mitt-studiebidrag-på-lista. Det är tråkigt för dig som råkar läsa (så hoppa gärna över detta stycket), men nyttigt för mig att skriva upp svart på vitt vad jag köpt.
Under perioden 16 oktober-26 november har jag spenderat:
342:- Övrigt (tex kamerareparation, presenter och glitterkajal)
300:- Kontantkort
140:- Godis/kakor
13:- Frukt

Pappa berömde mig för delar av mitt arbete, förresten. Tyckte att jag skulle kunna bli författare. Hoppas Maud också tycker att det är bra, så jag kan få ett VG. Hoppashoppas!

Howdie-ho! Christmas glow!

Kajsa, ha inte dåligt samvete! Hur många gånger har inte jag proppat i mig nånting när du varit duktig? Förresten åt jag bulle idag. Så det är jämnt idag med.

Imorgon ska jag ta ut 100, 200, 300 kronor från kortet. Uschochfyochblä. Men jag måste faktiskt:
- Köpa kontantkort (75:-)
- Ge Johanna pengar (15:-)
- Köpa Mozart-dvdn (100:-)
- Ta ut månadsbudgeten till godis (100:-)
Förlåt Kajsa, men jag är gärna skyldig dig pengar lite till. Tills jag fått den andra delen av studiebidraget. Sedan lovar jag att du ska få dina pengar.

Checklistan från igår ser ut såhär nu:
[/] GeMu-läxan
[  ] Lusselägret
[x] Fråga 2 i SO:n
[x] 2 apelsiner
[  ] Jobba under SO-lektionen

Skulle egentligen anmält mig till lägret id..... Äh. Jag orkar inte skriva. Det är ointressant ändå. Som de där testen på bilddagboken, du vet.

[lång tystnad]

Nej. Jag kan inte skriva idag. Jag ska nog gå och lägga mig istället. Läsa Harry Potter eller Spirit Walker. Borde läsa den senare. Ja, så får det bli.

Jag stämplar ut från fabriken. Klockan är 01.57 slagen.
Slagen gul och blå som svensk kyckling.

Usch. Läs inte detta. Eller bajs. Skit samma. JAG VET INTE! Oj, det kanske är bra att skriva ändå. För allt som jag tänker blir skrivet. Jiho. Som en femåring. Fast det är ingen kvalité alls på vad som skrivs. Ja, det är ju bra... Eller inte.

.ådjeH
!halb gnikcuf gim åp sjaB

Jag har äntligen börjat jobba seriöst med SO-arbetet. Jag är riktigt stolt över mig själv. Faktiskt. Trots att jag spelade elgitarr i en timma och såg på teve en halvtimma (=sköt upp arbetet så mycket det bara gick) har jag nu skrivit del 1/3. Egentligen är det 2/3 som jag behöver ha gjort, men det skiter jag i. Nu har jag jobbat i fyra timmar nästan, och jag har varit duktig. Sådetså.

Imorgon är det sovmorgon. Antar att jag kan behöva det. Men nu känns det lite som att iochmed att jag inte behöver gå upp förrän vid 8 imorgon, så kan jag stanna uppe ännu lite längre inatt än vad jag gjorde igår natt. Fast, se hur det gick. Fast det är jag också rätt stolt över. 05.45 skulle jag gå upp. 07.30 väcker Johanna mig. 07.42 måste jag gå hemifrån för 07.53 går tåget från stationen. OCH JAG HANN! Det är inte klokt.

Jag har ont. Om det är på grund av träning eller att jag har en dålig skrivbordsstol vet jag inte. Men jag har ont längs hela ryggraden, in under skulderbladen och ut i axlarna. Jag ska be Kajsa om massage imorgon. Fast det kanske blir lite jobbigt för henne, så jag ska nog leta upp någon villig avbytarmasserare as well.

Och nu har jag pengar på kontot igen. Överlycklig. Det är ju rätt löjligt egentligen, för jag har klarat mig bra den senaste veckan utan pengar. Det har fått mig att inse att jag faktiskt måste vara strängare mot mig själv och inte handla massa skit för pengarna. Tror dock inte att jag kommer göra det den här månaden, för allt kommer spenderas på julklappar och ett kontantkort på 150 :-. Jag måste skaffa juljobb. Skulle kunna gå till bageriet och fråga, men jag får bara göra tråkiga saker. Har ju ingen utbildning. Å andra sidan får jag ta med mig massa bullar och bröd som blivit över... Svårt val, det där. Eller så har jag funderat på Scandic, och gå och städa rum. Det är inte vidare svårt, och om man lyssnar på musik kommer städningen gå som på räls.

Imorgon ska jag:
[  ] Göra GeMuläxan (på rasten)
[  ] Anmäla mig till Lusselägret
[  ] Skriva fråga 2 på SO:n (helst trean också, men det vet jag att jag inte kommer göra)
[  ] Ta med två apelsiner
[  ] Jobba på SO-lektionen (helst skriva 2an, så att jag kan göra 3an och resten hemma)

Ska jag gå och lägga mig tidigt, månne? Klockan är ju bara 01.01...

Inspirationen flödar! Är pysslig och kreativ. Nästan alla julklappar är påtänkta. Nästa steg blir att inhandla allt. Det ser jag fram emot. Jag älskar att köpa julklappar och slå in i fina paket och ge bort. Jag tror jag gillar det mer än att få själv. Men det är väldans trevligt att öppna paket också...
Tja, egentligen är det väl bara massive inspirationsflöde när det gäller julklapparna. Annars är jag inte alls inspirativ eller kreativ.

Helgen har varit förvånansvärt trevlig! Den har känts relativt lång också, men det kan bero på att jag inte sovit. "Så mycket" får jag väl tillägga, för jag har inte varit vaken hela helgen. Nejnej!
Lördagen spenderades med husrensing inför visningen nästa lördag. Den spenderades också med att ta egokort. 40 stycken. Rätt meningslöst eftersom jag ändå bara sparar en tre-fyra stycken i slutändan. Jag kom till Lollo vid åttatiden. Vi hade underbart mys! Lyssna på detta: Vaniljglass med kanel, hallonsylt och pepparkaka (med glasyr, alltså lyxvariant) och popcorn framför teven som visade Familjen är värre. Den där med Ben Stiller, Robert de Niro, Dustin Hoffman och Barbara Streisand m fl. The Fockers. Hursomhelst. Istället för att lägga oss efter filmen kollade vi igenom gamla fotoalbum. En hel del obehagliga flashbacks kan man väl säga...haha!

Söndag = tekniktävling på klubben. Det gick rätt okej, men det roligaste var att träffa Henrik och Rickard som kommit ända från Nässjö. De är enäggstvillingar, supertrevliga, och jättebra på att kramas. (Oerhört bra beskrivning...) Det var också väldigt trevligt och mysigt att träffa de andra. Jag smakade på Ballerinas Mini Muffins idag också. De var helt, väldigt okej.

Det här blev ett sådant positivt inlägg, så jag tänker inte skriva nånting om mitt bortvärderade skolarbete. Förutom den där meningen, då.

Jag känner mig faktiskt lite julstämnig. Så kram på er alla. En sån där röd, mysig, tända ljus och glittrande ögon-kram. En julkram, kort sagt.

Jag lät arg på riktigt när jag sa åt pappa ikväll. Fast jag var inte arg. Bara lite irriterad, fast inte ens det var jag sådär riktigt på riktigt. Men det kändes skönt att säga det så argt.

Imorgon ska vi rensa huset. Det är husvisning nästa lördag. Nästa lördag. Nåväl. Det är också läger på klubben. Jag ska försöka fjäska och smöra så att jag får åka dit åtminstone tills kvällen, och sedan sova över. Och på söndag är det tekniktävling. Som vanligt inför stora händelser (njej, egentligen inte så stor, men speciell kanske) har jag inte tänkt på det nånting. Så vi får se hur det går. Ska försöka att inte göra Lollo besviken iallafall. 

Och stackars Hanna. Det har hänt något. Hon var jätteledsen, verkligen. Och jag fick lite skuldkänslor, för jag skulle velat prata med henne men jag hann inte för pappa satt redan i bilen och väntade. Hon behövde prata, sa hon. Fast kanske efter att allt löst sig. Jag förstår henne. Jag skulle inte velat prata om något jobbigt och deppa ihop under en så social tillställning som judoläger. Pratade lite med Ebba också. Det kändes bra. Jag kände mig delaktig och anförtrodd åt, på något konstigt sätt.

Klockan är nu 01.13. Jag har ätit upp måndagens godispåse. Det var massa såna där gul-grön-röda pluppar och en grön brio kvar. Gott gott, men bajs, bajs. Imorgon ska jag vara nyttig. Åh, den har du aldrig hört förr va?! Jag vet. Men jag avlägger ett sånt där löfte igen. Inget mer godis eller onyttigt den här helgen. Helst inte förrän på onsdag. Men det är kanske för mycket begärt. Men åtminstone inte den här helgen.
Jag tänker öva på elgitarren också. Fick inte med mig keyboarden den här veckan heller, och den akustiska ligger på sin egna plats i instrumentförrådet. SO-boken ligger i skåpet. Jag har inget notblock. GeMu-häftet är också i skåpet. Engelskaredovisningen skulle jag kunna börja på. Men orka... Kort sagt, inget plugg i helgen. Arbetet ska vara klart på torsdag. Fan fan fan fan. Jag måste börja arbeta på det.... HELVETE!

Undra om jag får IG i SO om jag inte är klar... Det får jag nog.

Gah. Jag måste sluta klaga i alla mina inlägg...

God natt! Eller, hej då åtminstone.

Jag hinner inte skriva nånting ju!

Jag har blivit stött på idag. Trevligt som sjutton. Fast ja, allt kommer nog misstolkas på grund av att jag inte hinner förklara....

Och bullhandling. Mys!

Lite helvetiskt inimellan också, men skit samma. Orkar inte.

Stora kramar imorgon.

Och jag längtar.
Fast det kanske bara blir...

Skolkatalogen är snart i min brevlåda!! Haha. Vill ha vill ha.

Det sannaste horoskopet ligger på min bilddagbok under 22a november. Det är precis så jag är. Wow!

Fuck the fucking SO. Idag är jag tankelös.


Hejdå. Humming and sjungning.

Jag ska träffa Malin på onsdag nästnästa vecka!! Det är äntligen bestämt. Det ska bli roligt. Plus att mitt dåliga samvete mår lite bättre. Positivt, positivt!

Jag har varit på julklappsinspirationsrunda på stan idag med Kajsa. Först köpte vi onsdagsgodis och stod vid hållplatsen med Johanna. Hon skulle möta sin kompis, så hon följde inte med. Vi gick till Lagerhaus och hittade massor av fina grejer! Bland annat en toalettrulle för 80 spänn. Det är helt sanslöst dyrt! Å andra sidan är det inte vilken toarulle som helst; det är en SODUKO-TOARULLE! Jag och syster ska köpa den till pappa. Så, 40 kr för en julklapp (iochmed att vi delar på kostnaden) är inte alls dyrt. Bara för stunden, när jag verkligen inte har några pengar alls. Sedan stod vi och pratade bebisspråk med de söta djuren i NKs julskyltning en stund innan vi styrde våra vackra, underbara, väldoftande fötter (flumm) mot Panduro. Jag har värsts superidén om julklapp till farmor och farfar. De får alltid skolkort av oss i julklapp, och i år tänkte jag göra det lite fint genom att köpa ram och svart färg på IKEA, och sedan limma på fina rödnyanserade pärlor på! Men det tyckte Johanna inte var någon höjdaridé, så jag får nog bekosta allt själv... Men det skiter jag i! Hon tråkmånsen kan väl slippa då! Jag tänker iallafall göra farmor glad med en asfin julklapp.

Och hör och häpna människor, jag JOBBADE idag på matten! Jag hann nästan ikapp förra veckans planering! Det ni!
Det är typ det bästa jag åstadkommit idag inom pluggväg. För jag har inte gjort någonting på SO:n idag heller, trots att jag sa att jag skulle. Panikpanikpanik. Däremot har jag gjort nästan hela GeMu-läxan. Man blir helt slut i huvudet av att räkna ut nonor och decimor och septer och sexter. Och grinig.

Nä, hörni, nu är det Greys Anatomy på dumburken. Jag ska göra varm choklad, je crois.
Åh, en sista sak. Franskaredovisningen gick apdåligt. Det enda som jag kunde var att ställa frågor till de andras texter. BRA Julia. Nåväl, det är iallafall över. Wiho!

Glowing and flowing.

Vart ska jag börja...? Mina senaste blogginlägg har haft en tendens att bli rätt negativa, trots att jag egentligen inte varit på ett speciellt negativt humör. Idag kommer inte bli en revolutionens dag inom bloggen. Så, nu när du är förberedd, varsågod att kasta dig in i denna värld av text...

Sexskämt kan vara roliga, det är inte det. Men det finns en gräns för när man bör överväga att byta samtalsämne. Det var verkligen inte en trevlig konversation. Men tja, alla skrattade, så jag log falskt och skrattade lite här och var där jag tyckte att det passade in. Annars blir det där utanförskapet så påträngande synligt. Jag hade ingen större lust med att svara på frågor som "Hur är det? Har du det inte roligt?" etc. Det var inte så att jag vantrivdes. Jag tyckte bara inte att det var kul att om och om igen höra skämtet "...men det är bättre än att ha en bög i ögat!" med variationer. Det är inte heller så att jag har något emot Amanda och Tilda. De är trevliga. Eller, jag känner ju knappt Tilda och är lite rädd för henne. Och efter hennes alltför sönderpratade bög-i-ögat-skämt vet jag inte om jag direkt är positiv och ivrig att lära känna henne. Och hur låter det då? Döma en människa efter hennes humor. Nej, det går ju inte.

Vad skulle jag säga liksom? "Ja, det vore väldigt skönt om du typ bara glömde bort, blockade och raderade numret!" Det går inte heller. Jag har redan gett dig dåligt samvete för att jag, dum som jag var, nämnde att jag tyckte att det var lite jobbigt. Då fick du dåligt samvete och gjorde dig beredd på att blocka. Men jag fick ännu dåligare (sämre) samvete för att jag är så egocentrisk. Så självklart var det inget problem! Herregud! Det är ju din kompis också! Nejnej, jag tycker inte att det är jobbigt! Jo, jag sa det först, men det var inte det jag menade! NEJ, känn inte dåligt samvete! Och så vidare.
JAG HAR INGEN FUCKING ENSAMRÄTT. Jag menar, det är ju inte som att vi... Eller att det var... Nej, inget sånt. Så varför går jag och irriterar mig? Jag har ju redan bestämt mig för att släppa det.

Så nej, jag bryr mig inte om att du [-]. Det är ju din kompis! Självklart ska du hålla kontakten. Nej, jag vet att du inte ser det på det sättet. Allt är frid och fröjd. Jupp.

Miljöredovisningen är ÖVER. Den gick skitdåligt och jag fick blackout i sista meningen. Smidigt. Jag får IG. Men hahaha, jag har iallafall en dataskriven sida med fakta! Hahaha. In your face, Göran. Nej, förlåt. Du är en bra lärare Göran. Fuck.
Sååå. Nu när miljöarbetet är klart kan jag rensa bort det ur huvudet och istället få panik över SO-arbetet. För hejtomtegubbarslåriglasen jag kommer säkert strunta i att jobba ordentligt med det, och behöva sitta sista kvällen och få damp framför datorn. Jippie. Och självklart är min ARKO-melodi redan klar. Den är underbar och jag har skrivit flera stämmor och hela alltet låter himmelskt vackert. Så vackert att alla som hör det kommer gråta och böna om att jag ska ta emot deras pengar i utbyte mot en cd med melodin på. Jag säger självklart att det ska nog gå att ordna. Jag slänger med några andra kompositioner på cd:n också, det blir väl bra? Och några månader senare är jag erkänd hovkompositör vid Slottet och skriver middagsmusik för kungafamiljen. Precis som Mozart. Fast bättre, eftersom jag är kvinna. Flicka. Tjej. Fuck. Men WOW! Alla blir störtimponerade, speciellt min familj. Pappa blir så stolt att han ger mig material till en egen studio, och en laptop där jag kan sitta och jobba med MIDI. Och oj, tack, presentkort på H&M, bio och kontantkort? Snälla pappa, det här är för mycket.
Hej jag heter Julia och jag är egocentrisk. Och bortskämd. En rik, egocentrisk, bortskämd hovkompositör.

Förlåt.
Dagen har inte alls varit lika mycket deppdag som den låter som. Men det är det deppdagiga som måste skrivas bort ur huvudet. Så att man inte blir svart och tom inuti, för att det blir som ett svart hål som bara suger i sig all materia, tankarna. Egentligen ryms det oändligt med materia i ett svart hål, vet ni.

En jätterolig men jättepinsam sak hände idag på kören. Vi skulle sjunga de sista Hallelujah på Hallelujah-låten. Det gick svinbra. Så bra att jag sjöng en femte gång. SOLO. Och körde ett sånt där fint glissando neråt när jag insåg att OJDÅ, här skulle det vara paus. Det var roligt. Hahaha.
God natt nu.

Mina rubriker är, och kommer förmodligen alltid vara, flummiga och helt osammanhängande med texten. Det bara är så. Jag menar, jag vet inte riktigt vad jag kommer att skriva om när jag sitter och försöker komma på en bra rubrik som ska sammanfatta dagen. Så resultaten blir alltid något som inte alls hänger ihop med texten. Men det är lite så det ska vara här på bloggen. På min blogg.

Jag har jobbat med skolarbete idag. Från ca klockan fem när jag kom hem och tills ungefär för en halvtimma sedan (18.10). Duktigt. Men jag har fortfarande inte fått gjort miljöarbetet. Bajs. Eller, jag ska självklart göra det idag, men jag vill att det skulle bli seriöst och bra gjort, så jag vill vänta tills mamma kommer hem. Vilket hon gör jag-vet-inte-när. Hon är på kalas. Jag hatar miljöarbetet. Vill bara att det ska vara över. Jo visst, imorgon kommer det ju vara det, men innan dess då?! Det är ju för sjuttsingen mer än ett dygn kvar! SO:n har jag åtminstone börjat lite lite pluttlite på nu. Dåligt. GeMu-läxan är åtminstone klar, men jag fattade den inte. Bra... Engelskan kommer jag inte göra. Ännu dåligare - förlåt, sämre. Jag är sån. Alltså, sån som säger fel på dåligare och skärt sig och du fattar. Jag rättade mig själv enbart för att verka duktig på något håll. 

Jag hatar min dåliga självdisciplin och jag hatar att jag ligger efter i allt och jag hatar hatar hatar franskan. Nej, jag hatar inte franskan i sig, hatar bara mig själv för att jag inte orkar lära mig.
Ensemblen idag var helt bortkastad egentligen, för det fanns ingen extra gitarr till mig som funkade. Så jag satt hela lektionen och spelade på en urkopplad. Gah. Det enda positiva med ensemblen var 1. Att Björn tyckte att det var en bra idé att dela upp våran grupp. Så nu behöver vi bara prata med Peter Larsson, så ska han typ fixa det. och 2. Att umgås med Jack efteråt. Han är trevlig, den killen. Linus ploppade ut ur rummet brevid när jag och Jack stod och väntade utanför NE13 eller 12 eller iallafall mitt lektionsrum. Det var också väldigt trevligt. Jag fick berätta om min helg som jag nästan inte mindes någonting av (har jag minnesförlust?) och om universeums roliga musikvägg. Såklart glömde jag fråga om Linus helg. Dumt.

Jag har varit social med massa människor idag! Först Kajsa och sedan Jack och sedan Jack, Linus och sedan Jack, Linus, Michelle, Andreas, Robert och sedan... Eller näe, sedan tog det slut. Men socialt iallafall. Trevligt.

Jag tycker att Annika ska bli frisk från sin influensa snart. Imorgon. Jag saknar henne, trots att hon bara har gått i klassen någon vecka eller så.

Klockan är 18.48 och jag är inte hungrig. Jag tror jag ska gå och öva på instrumenten. Och på julsångerna. Hjärta på dom, alltså. Längtar längtar längtar till kören imorgon.

Den sista klagostrofen i min klagosymfoni kommer här. Jag är pank. Totalt inga-pengar-på-kontot-och-kommer-typ-aldrig-ha-pengar-pank. Hur ska jag ha råd med julklappar? Jag vill ju inte gärna ge mina vänner och släkt varsitt trepack bullar från Ullmans för tio kronor styck. Inte heller känns fotoramar (fula) i flerpack på IKEA särskilt kärleksfullt. Jag hatar att vara pank. Wow, där kom refrängen igen. Ska den fade:a? Vem vet? Hatar hatar hatar hatar hatar hatar......

Idag skulle jag plugga, men jag har inte med böckerna hem, så jag kan typ inte plugga iallafall. Hrm. Visserligen kan jag göra svenskan, men det var SO-arbetet jag verkligen VERKLIGEN skulle behövt jobba med. Så nu får jag skjuta upp det till måndag. Inte för att jag har något emot att skjuta upp saker, men just av den tråkiga anledningen att jag nu måste göra SO:n en måndagkväll hade jag faktiskt hellre pluggat idag. En lördag. Eller, det är väl lördag idag? Har varit förvirrad sen i torsdags. Men om jag i torsdags trodde att det var fredag, borde det vara lördag idag. Eh. Glöm det där.

Igår skulle jag ta bussen in till klubben kl 17.21, för träningen började 18. Jag kom hem 17.05. Var helt sönderstressad. Då gjorde mamma mackor till mig som jag kunde ta med mig och äta på bussen. Hur underbart är inte det? Jag tror mamma är lite ledsen nu. Fast...det borde jag verkligen inte skriva här. Usch, usch, usch. Glöm det med. Träningen gick bra. Fyspass, vilket verkligen var behövligt. Visserligen hade gympalektionen varit grymt jobbig, men extra träning skadar ju aldrig.

Så hur är livet just nu? Hur går det i skolan? Kärleken?
Jeeses, allt går bra. Ohja. Allt är toppen och härligt och himmelskt. Bommul med glitter i. I en julgran. Och bokmärksänglar. Hemmagjorda smällkarameller från när vi gick på dagis. Som jag aldrig, aldrig nånsin tänker slänga.

Det är snart JUL, människor! Säger jag i mitten av november... Usch. Det måste bero på att det redan börjat bli julhysteri i affärerna. Men jag har avgett ett löfte till mig själv; Jag ska inte äta något julrelaterat innan den första december. Jag tänker inte börja julpynta förrän runt den 13 december. Julklappar måste jag nästan börja köpa nu, annars hinner jag inte. Men rent allmänt ska jag skjuta upp allt som har med julen att göra tills det verkligen är december, och tills den riktiga julstämningen infinner sig.

Hejdå.

Allt jag tänkt på under dagen bara försvann nu när jag satte mig. Så vi får se hur mycket skrivet det blir.

Jag hoppas att man inte får minusavdrag för flummöversättningar av franska glosor. För då kommer jag få minst 5 poängs minus. Annars gick nog provet lite bättre än åt helvete. Trevligt. Svenskan gick bra. Jag blev klar först, och läraren tittade lite på mig och undrade ifall jag inte ville kolla igenom texten igen. Jag skakade på huvudet och snorade. Det var delvis därför jag inte ville kolla igenom en gång till. Men jag tror inte att det gick dåligt. Det var ju bara en massa egna tankar och reflektioner, så... Nu kommer det säkert bli dåligt omdöme på det, bara för att jag sa så. Engelskan... Eh. Ja. Gick inte bra, men inte dåligt. Den blev helt enkelt avklarad. Fast jag glömde boken i skåpet idag, så jag kan inte göra läxan. Hrm. Å andra sidan ska jag spendera tiden på mycket roligare saker - glass och dubbelavsnitt av Grey's.

Johanna är så mysig. Och jag tror att jag på något konstigt, smygande sätt har blivit bättre kompis med Felicia, Evelina och Sara. Det är konstigt och smygande på ett mycket bra sätt, alltså.

Är så glad att jag slapp redovisa idag. För snacka om prestationsångest när de tre grupperna som redovisade var värsta duktiga och pratade jättelänge och hade overhead och solglasögon och jättemycket fakta och allt. Min grupp hade EN sida sammanlagt. Så, nu när våran redovisning blev framflyttad ska vi förlänga det genom att ordbajsa. Och sedan ska vi göra en liten trevlig presentation, med bilder och kanske overhead eller rita (jag gillar att rita!) eller något annat kulbus.

Matten var riktigt trevlig idag! Tiden rann iväg snabbt som attan. Kanske beror på att vi satt och sjöng julsånger en del av tiden. Piano pianissimo som högst, tror jag. Fast det hördes ändå. Vi fick en liten tillsägelse som gick ut på att "ta inte med musiken till matten och ta inte med matten till musiken". Höhö.

Våran diskussion angående vissa saker resulterade i ett klart och tydligt bevis för våra teorier. Men det kanske inte var menat så. Det vet jag ju inte. Det är bara det att jag inte förstår! Och det är oartigt att fråga, för vad för slags fråga är DET egentligen? Men det löser sig säkert.

Glasstajm. Ice and strout.

En kille från någonstans nära Birmingham, fast boende just nu på Kungsgatan (eller Kungsbacka, hörde inte), trände med oss idag. Han hette Josh. Joshua. Han verkade faktiskt trevlig. Men fuck vad jag suger på engelska. Eller nej, inte fuck, för det kunde jag ju inte säga idag. Inte så att han kunde höra iallafall. Men bajs vad jag suger på engelska. Det är fyspass igen på fredag och jag skulle vilja gå på det. Men jag har tre saker eventuellt inplanerade (de är inlänkade i varandra, så att om jag kan en sak funkar inte en annan osv), så jag har inte en susning om träning ens är möjligt då. Självklart är de tre eventuella sakerna trevliga, dom med. Fika med Lovisa, Novaya Semlya skulle kanske spela i Kungsbacka och Cells Apart skulle spela på stadsbiblioteket. Det kommer bli en pusselfredag. Eller skiftfredag.

Jag känner mig hoppfull om en snöfylld vinter just nu. Resonerar att om det snöade lite idag, i mitten på november, borde chansen vara stor att det snöar i december, att det är snö till jul och tills sportlovet. Fast å andra sidan är hopp en väldigt vek känsla som lätt försvinner, bara för att blossa upp igen när man minst anar det... Oj, här kom jag visst in på något annat.
Jag hoppades att jag kommit på en bra idé när jag i morse väntade utanför Kajsas port. Jag tror hon tyckte om det. Jag tyckte om det, men jag ska inte vara självisk.

Det var trevligt och mysigt att fika med Kajsa och Linus idag. På skabbcafét, men ändå. Jag gillar dom två. Nästan lika mycket som jag gillar godis. Haha. Skämt åsido, det var en härlig paus från det idoga "pluggandet" på "Stadsbibblan". Eller spela Base Jumping på datorn i Södra. Det var kul det med iochförsig. Cheescaken var god och Kajsas chokladmuffins innehöll vaniljkräm och Linus äter dammsugare på ett sätt jag aldrig sett förut.
Ja, idag var all tid med de där två underbar. Flummig stundtals, mysig nästan hela tiden.

Apropå flumm. Bitchcliff idag. Åh herregud. Så mycket som jag skrattar på hennes lektioner borde jag nästan förlänga mitt liv med några år i veckan. Det beror säkert lite på att gruppen är så flamsig. Men mest beror det kanske på henne. Äääva.

Apropå engelska (varför började jag ens?).... Fy fy fy. Jag tänker inte göra den ikväll. Det är bara att konstatera och acceptera. Jag kommer få G som mest. Usch. Apropå G... Jag kommer nog inte ens få G på franskaprovet imorgon. Jag har övat. Verbböjningar i presens av avoir, être, aller och venir. Men som om det hjälper. Fuck! Det är ju typ fem saker till! Och någon text med glosor som jag inte ens hört talas om. Fick veta det av Evelina idag. Men det är ingen idé att jag försöker plugga. Det kommer ändå gå piss. Jag suger på franska och engelska. Mest på franska. Fuck. Jag har åtminstone ett ordförråd som täcker det mest vardagliga i engelskan. I franskan kan jag typ säga "Je ne sais pas". Användbart för mig. "Je n'en peux plus" passar bra in, den med. Jag kan förstå skrift rätt bra, men som om det hjälper när det enda vi gör på franskan är att tala och lyssna?!
Och miljoredovisning också.... Det kommer jag inte heller få mer än G för. Stackars min grupp. Jag drar ner alla i G-träsket. Jag hatar att vara dålig. Det suger. Jag blir tillochmed besviken för ett VG. Hej prestationsångest. Eller kanske Hej höga tankar om mig själv. Jag borde nog sluta överskatta mig och inse att jag är ett G-VG-barn istället för ett MVG-barn. Plus att det fortfarande inte känns som om jag ska få betyg i mina instrument. Jag har svårt att ta det på allvar, på ett betygsämnesätt. Så jag övar inte alls lika mycket som jag borde göra. Men all tid rinner bara ifrån mig. Hinner inte med någonting, och när jag väl har tid för att plugga skiter jag i det ändå, för jag orkar inte. Världssämst studiedisciplin.
Jag trodde faktiskt att jag var bättre på engelska än vad jag är. Chockades när jag fick tillbaka den där "Taking Photos"-uppsatsen. Hälften var fel, i princip. Asdåligt. Blev väl lite mer besviken just för att jag tyckte att det blev så bra. Jag var riktigt nöjd med uppsatsen. Och se hur det gick.

Nu tänker jag gå och lägga mig. Läsa ut Sune och Tant Tonåring och skjuta upp alla mina problem. Det är något jag är bra på iallafall. Gud vad jag är dålig.

I morse frös näsan ihop sådär som den kan göra när man andas genom den när det är riktigt kallt ute. Jag älskar den känslan. Fast jag blir alltid så nysig av det. Jag tycker också om att blåsa ut ånga. Jag och Johanna brukar andas ut så som Gandalf och Bilbo gör i sitt otroligt romantiska ögonblick i Sagan om Ringen. Ni vet, när Bilbo blåser en rökring och Gandalf blåser ett skepp som seglar igenom ringen. Apropå att Dumbledore skulle varit bög så tror jag att det är lite samma sak med Gandalf. Dom kan gott bli ihop. Om Dumbledore varit i livet alltså. Fast, Gandalf har ju inte dött. Trots att han blivit nerdragen i nåt helveteshål (bokstavligt talat alltså) av nån Skugga. Båda är ju trollkarlar så man kan tycka att Dumbledore faktiskt också skulle överleva. Han blir ju inte ens nerdragen av någonting utan bara nerdrogad. Bara och bara. Varför hittar han inte en lösning?! Varför dricker han det? Han borde väl vara smartare än Voldemort? Han borde klonat sig själv och låtit klonen dricka det eller nånting. Men usch vad hemskt. Det skulle bli som att döda sig själv fast det inte var självmord.... Okej, glöm det. Jag ska inte säga något. Förlåt Dumbledore.
Hrm. Varför har jag halkat in på Harry Potter för?

Det var så roligt på bilden idag. Jag kom lite sent fast precis i tid till genomgången. Johanna vinkade mig till sig för att kramas. Det blev jag glad för. För det måste väl betyda att hon faktiskt vill kramas, att det inte bara är jag som tvingar mina kramar på henne? Mysigt hursomhelst. Och ett steg i invigningsplanen. Iallafall. Jag målade av Joel och han målade av mig. Jag fick världens största ass. Allvarligt. Det var inte Joels fel, det var jag som låg typ halvt på sidan på papperet. Och så blev det konstigt. Men men. Jag får iallafall världens coolaste actionhår, som flyger runt huvudet. Och jag målade Joels halsduk och hår. Det blev riktigt bra. Jag fick måla Edvins hår och halsduk också. Förvånansvärt nog blev det också bra! Fast sen kände jag att jag målade för mycket, så Edvin och Joel fick måla Sara.

På rytmiken skulle vi äntligen ha massagelektion. Kajsa masserar jättebra. Du får ursäkta att jag inte vred på huvudet när du skulle massera nacken. Men jag var så dåsig och orkade verkligen inte. Det var så skönt. I slutet, på avslappningen, struntade jag i att spänna fötter och ben och mage och händer och allt vad det är man ska spänna. Jag sov istället. Eller, slumrade. Drömde massa konstiga halvdrömmar.

Flumm, flumm, flumm, FLUMM på franska eftermiddagen. Den hamnade på en solklar andraplats i rankningen. Eller alldeles precis bakom ettan. För vi skrattade grymt mycket. Mest i huvudklang, så att det inte skulle höras. Fast det var väldigt svårt att skratta tyst när vi började skämta om slem-, snor- och sminkpölar. Som sagt, grymt mycket flumm. Men vem orkade egentligen lyssna på tanten från helvetet som tjatade och tjatade och tjatade om typ Frankrikes historia i minst 20 minuter? Inte vi iallafall.

Vi har också diskuterat begåvade personer idag - jag, Kajsa och Sara. Alla tre kan inte förstå hur Erik kan vara så bra på allt och "ändå ha ett liv!" som Kajsa så bra kommenterade det. Och Hedvig är också grymt begåvad. På musik, och på att teckna. My God. Hennes bilder är så fina så jag tror jag smäller av. Förstår inte hur hon kommer på allt. Jag vill köpa hennes framtida tavlor. Det kommer jag aldrig ha råd med, för konst är så dyrt. Men jag vill.

Stackars Jonas stod och väntade på hållplatsen när jag och Kajsa kom dit. Han tyckte att vi kunde vänta på honom i fem minuter, och det tyckte vi med. Kajsa erbjöd sig att ta 760 med mig, trots att den inte skulle komma förrän om tjugotvå minuter. Så underbar är Kajsa, gott folk. Anledningen till att jag tycker att Jonas är "stackars" beror på att efter att det blivit bestämt att det skulle handlas godis i väntan på bussen blev vi ganska skrattiga. Och en aning jobbiga tror jag.

Jag vet inte hur långt det är från mitt hus till bron vid motorvägen. Men jag vet att jag gått sträckan två gånger på två dagar. Och att det båda dagarna varit rätt kallt. Isigt kallt. För kallt, egentligen. Om det inte är motion, så...

Oh! En sista sak. Imorgon ska en fotograf komma och ta kort på vårat hus. Till visningen alltså. Apropå det, här är min att-göra-lista:
[X] Översätta citat till engelskan (för det är på svenska)
[  ] Förbereda tal om citat
[  ] Öva på miljöredovisningen (nej, för jag har inte mitt arbete)
[  ] Plugga till franskaprovet (EEHEHEHE. FUCK NO.)
[  ] Skriva på SO-arbetet, en av tre frågor
[  ] Knåpa på ArKo-melodi
[  ] Öva på gitarren (nej, för den är i skolan och jag orkar inte ta med den hem...)
[  ] Putsa spegeln (inför fotograferingen imorgon)
[ / ] Städa undan personliga saker

So long.

Jag lärde känna en ny person idag. Eller, lärde känna är att ta i. Jag hälsade och pratade lite med en ny person. Hon heter Anna och går i trean. Jag ska leta upp henne i skolkatalogen sen - NÄR DEN NU HADE TÄNKT KOMMA - och kolla mer i vilken av klasserna hon går. Jag stod längst fram i mitten idag igen. Faktiskt, det är en bra plats. Jag tror tillochmed att jag börjat tycka om att stå längst fram. Och när jag nu är så lång som jag är, är det mycket troligt att jag kommer fortsätta stå långt/längst fram. Fast när Rossing ville ha två frivilliga att dela ut programblad, och när ingen frivillig anmälde sig vilket gjorde att jag ofrivilligt frivilligt fick anmäla mig, hade jag nog velat stå lite längre bak. Det blev jag och den här tjejen Anna. Som jag bara sett på ensembleuppspelningen (den lilla i Södra Aulan) och på körrepen. Jag tyckte om henne redan innan jag hälsade på henne. Eller, jag kände att hon var en sådan där person som är glad och trevlig och omtyckt av alla, fast som jag inte vågar hälsa på just på grund av att hon är så omtyckt och snäll. Ja, det är konstigt. Men jag räckte fram handen och hälsade tillbaka. Och sedan pratade jag lite mer med henne. Tror tillochmed jag skämtade. Jag tycker om Anna. Vi slapp dela ut bladen, för det var några snälla kyrkpersonalare som gjorde det åt oss. Och vi tyckte att det var bäst att inte störa dem.
Det blev mycket skrivet om Anna nu...

En nackdel med att stå längst fram är också den att jag inte ser Linus när vi sjunger. Kajsa sitter väldigt bra, hon ser oss båda. Eller, skulle sett oss båda om inte Jonas ställt sig ivägen. Inte för att det är negativt att bara se Kajsa. Hon var finast i hela kyrkan med sin klänning och sina skor och sig själv. Jag tittade på henne medan kören hade paus. Och så blev jag sådär löjligt glad, som jag alltid blir. Började le stort, men kom på att det nog skulle se lite oproffsigt ut att stå och fånle, så jag höll tillbaka.

Och hjälp, hjälp, hjälp. Det är så roligt. Jag vill nästan inte att konserten ska ta slut. Fast en ganska stor del av mig vill det väldigt gärna. Fötterna som svider och gör ont, axlarna och ryggen... Men det roliga överväger det onda. Jag tror inte det kan bli annat än roligt att uppträda om Rossing är dirigent. Iochförsig ska han väl inte behöva hålla på som han gör egentligen, för det ska kören fatta ändå. Nu är vi antagligen en rätt dum kör, för vi fattar ju inte. Så han måste stå och skådespela i varje sats. Men det smittar av sig så bra. Glädje, glädje, glädje. REX!!! Ansiktsuttrycken och de små dansstegen är obetalbara.

Hemvägen blev massa gånger mysigare än vad jag trott. Hade förväntat mig 2-sitsad bussfärd men fick istället 3-sitsig bilfärd. Positivt alltså. Bara det att det tog tio minuter extra innan vi kunde komma iväg för att jag först skulle springa och leta efter min vante i bussen, och sedan springa upp till kyrkläktaren och hämta mina vanliga, bekväma skor.

På hemvägen köpte jag choklad. Ja, jag erkänner. Men jag skriver det med lite stolthet också, för jag köpte inte 100g utan en sådan där liten 24g-are med slott på. Ni vet? Konsertgodis. FAKTISKT. Och sedan en Dubbel-Nougat. Men den fick jag hemifrån. Av syster. Konsertgodis är gott. Namnam.

Ska nog natta nu. Även om det känns overkligt ska jag ju faktiskt upp tidigt - TIDIGT - imorgon och gå till skolan.

Flying and out.

Borde kanske äta lite frukost innan jag ger mig av. Och när ska jag ta tåget? 12.30.... hrm. Typ 11.23 då? Får höra med Kajsa också. När är det framme vid centralen då.... Äh. Tio i? Ja, då blir väl det lagom. Fast om jag är klar tidigare åker jag hem imellan. Elva tjugotre elva tjugotre. Tio tjugotre. Fast, måste ju ta mig tillbaka också. Säg nio tjugotre då. GAH! Den är ju nio över nio nu. Eh, hehe. Skit i det då. Måste packa ihop litegranna också. Shit, allt blir ju stressigt nu. Men, kanske inte. Jag vet redan vad jag ska ha med mig. Kortlek och väska med kläder i. Nej, gud, jag måste banne mig dra mig nu. Ska ju faktiskt göra mig iordning också. Hrm. Det blir nog inte en timma. Kanske jag hinner med 2.5 åtminstone. Eller 3. Men jaja, får se. Jag hatar att bo här ute på landet. TRÖK!

Som sagt. Totalt meningslöst och oförståeligt eftersom detta var mina tankar tagna direkt från skallen.

Mozart idag. Jippie!  <- Det enda vettiga här.

En 15-årig kille står och mekar med sitt skidskyttegevär. Ett skott råkar gå av och träffas hans 10-åriga lillasyster i huvudet. Hon förs till sjukhus, men avlider. Hur sjutton mår man efter något sånt? Hur ska han orka leva efter detta? Han har, även om det var en olyckshändelse, dödat sin syster. Förlora sitt syskon. FY FAN.

Det suger att göra sina vänner besvikna. Eller när man får dem att känna sig oönskade. Som när man säger att "Ska vi träffas?" och sedan ställer in det. Jag vill ju vara med dig. Jag vill inte att du ska tro att jag hittar på någon anledning för att slippa. För så är det verkligen, verkligen inte. Jag känner att du är besviken. Kanske sur också. Besvikenarg. Du svarade aldrig på mitt sms. Men det är inte därför. Jag känner det i huvudet, och här inne. Kanske har jag fel. Kanske du inte tar det så hårt som jag tror. Men det suger ändå. För såhär ska inte vänner bete sig mot varandra. Vänner ska hålla vad de säger. Vänner ska inte avboka och skjuta upp hela tiden. Jag är en dålig vän. Fy. Jag är dålig på att ta kontakt också. Att ringa upp och föreslå "Om du är ledig det och det datumet, kan inte vi...?". Det är ett under att jag faktiskt har några vänner kvar som vill träffa mig. Jag kräver omedvetet en massa, massa tålamod. Tålamod i det avseendet att inte börja känna sig oomtyckt ifall jag inte ringer eller smsar. Tålamod i det avseendet att alltid behöva vara den som ringer upp mig. Det är typ den dåligaste ursäkten ever. "Jag vet att jag inte ringt på jättelänge, men jag är bara så dålig på att ta kontakt." Åh, jag prioriterar och värderar verkligen mina vänner högt. Och när jag väl försöker att själv boka in en träffas-tid, så upptäcker jag att jag egentligen inte alls är ledig, utan blir tvungen att ställa in! Fel, fel, fel.

Sideways and down.

Att vara ansvarig för att plocka ihop programblad lät som en helt okej sak att ställa upp på. Tills Rossing informerade om att vi också skulle dela ut dem, och stå med en kollektpåse efter konserten. Verkligen inte så roligt. Jag blev lite stirrig innan, men det brukar jag bli inför konserter, så det var inte så jobbigt för mig men säkert irriterande för folk omkring. Typ Kajsa. Fast hon var både bra på att lugna ner och att ge med sig, så jag tyckte att det funkade bra. Och hjälp, en sådan konsert! Jag blev lugn, för jag hade Tove framför mig, precis som det skulle vara. Min symbios, liksom. Och det gick bra att stå i mitten. Faktiskt. Det hade jag inte trott. Är lite imponerad av mig själv tillochmed. Jag som vanligtvis HATAR att stå längst fram. Det var så roligt och lät så bra och allt! Inte ens nervositeten kunde störa glädjen. Så nu längtar LÄNGTAR jag till Varberg. Det kommer nog bli ännu bättre, för då kommer vi få en bussresa och massa med umgås-tid som körsbäret på grädden. Kind of.

Trots att det är fredag och officiell godisköpardag har jag inte köpt något godis. Köpte ju konsertgodis igår, men det skulle vara ännu ett undantag i syndarveckan. Benen var på väg att handla något på väg hem, men jag var grymt duktig och åt tuggummi istället! Sen att jag åt 3 Digestive hemmavid behöver ju inte räknas.... Det är ju ändå syndarvecka.
Plus att jag, om 5 1/2 min, ska åka och träna randori i en timma. Alltså jobbig träning. Plus i kanten för mig, änna!

Kajsa, vi hade avslappning på gympan idag. Det hade varit mysigt att avslappna med dig. Bara så du vet. Men detta skriver jag inte för att ge dig skuldkänslor, utan bara för att du ska veta att jag helst vill ha avslappnig med dig. Eller, i vårat fall hade det väl blivit mysstund. Men du fattar.

Över och ut. Glassstrut.

Ännu mindre tid idag. Men det får gå. Måste skriva av mig. Lite.

Hur kan något som gör så ont vara så fruktansvärt härligt? Jag pratar om magkrampen man får när man är mitt inne i ett skrattanfall. Luften tar slut i lungorna så att man nästan kvävs. Magen drar ihop sig så att man måste vika sig dubbel. Och ändå kan man inte sluta skratta.
Jag skrattade så mycket att jag fick syrebrist idag. Det började pirra i mina händer, och kort efter det började benen också pirra och domna bort. Självklart slutade jag inte skratta för det. Det gick inte. Ögonen rann och jag var tvungen att luta mig bakåt för att sträcka ut magen litegrann. Jag skrattade. Kajsa skrattade. Joel tittade lite underligt på oss. Han kanske kände sig lite utanför. Det är nog lätt att göra det när man försöker föra en konversation med två som verkligen inte kan göra annat än att flabba sönder.

Min och Kajsas kupp mot Linus godispåse lyckades till slut och jag sprang iväg med den medan Kajsa höll fast Linus. Det var roligt! Så roligt att jag tänker göra det fler gånger... När Linus inte är beredd. Kajsa, vi får snickra ihop ett ännu vattentätare plan! 

Jag ska flytta. Jag längtar. Jag ska få göra om mitt nya rum. Jag ska göra det till ett mysrum. Självklart är det inte bara till för mig utan även Kajsa och Linus, och såklart alla andra med mysbehov. Ett stort plus är också att i den nya lägenheten har jag fyra olika möjligheter att ta mig därifrån. Det låter verkligen som om jag gillar lägenheten nu. Det gör jag. Men jag vill bara uttrycka den enorma frihet, som jag redan nu känner, inför det faktum att faktiskt kunna spontanbesöka kompisar. Hittills har ju "spontanbesöken" inneburit en 50 min lång bussresa innan man ens kan börja spontanbesöket. Inte så spontant direkt.

Nu har jag tillochmed dragit över tiden med 5 minuter. Tiden går snabbt när man har roligt.
Det här är förmodligen det kortaste inlägget jag skrivit. Wow.
Over and out.

Så lång tid är det kvar tills jag ska bänka mig framför teven och Prison Break. Med en kopp varm choklad. Eller, billig oboy. Men det är gott iallafall. Och några Digestive, trots att jag redan ätit godis idag.
Jag handlade för 13,50:- smågodis. Det var lite för mycket, men då vet jag tills nästa gång. Det är väl ingen bekännelse direkt, men jag vill ändå skriva upp det. Så att jag vet.

Mozartrepet har gått bra idag. Stämrepet på förmiddagen med sopran och alt gick väldigt bra. Hon är duktig, Susanne. Även om hon ibland säger konstiga saker. Men jag tror det är första gången jag varit riktigt uppsjungen. Vilket gjorde att det gick ovanligt lätt att sjunga. Även om rösten började försvinna efter ett tag. Jag såg fram emot eftermiddagen däremot, när vi skulle vara alla tillsammans. På lunchen kände jag mig väldigt vilsen när jag insåg att jag faktiskt inte hade någon aning om var Kajsa och Linus befann sig. Jag gick med Cecilia och åt. Vi pratade om lovet, om biobesök på Ratatouille och om Lars Winnerböck som hade spelat på Lisebergshallen. När vi skule gå och lämna disken fick jag syn på dem äntligen. Och jag blev på något sätt lugn. Cecilia försvann bortåt. Så jag stannade kvar vid Kajsa och Linus och Gabriel. Det låter som om det var något dåligt, men det var det ju såklart inte.

Efter repet repade vi lite till för att ha en bra ursäkt för att slippa franskan. Alma skulle gå ändå. Men som tur var kom hon tillbaka ner till Ghettot efter några minuter. De kunde öva på Champs-Elysées istället för att vara på lektionen. Eller liknande. Jag har fortfarande inte redovisat om Anthony Kiedis. Det enda positiva med det är att det nu är nästan säkert att jag får redovisa med Kajsa och Alma, eftersom alla andra redan gjort. Prov om en vecka. Jag har inte börjat öva, och även om jag tänker att jag ska vara duktig och ta hem böckerna i tid vet jag att det ändå slutar med att jag sitter dagen innan och panikpluggar. Jag har verkligen ingen studievana. Man kan ju tycka att jag kunde ta hem läxan och göra den samma dag som jag får den. Jag gör ju den på lika lång tid som om jag sitter kvällen innan. Men nejdå. Jag ska envisas med att skjuta upp det, och sedan få panik och stressa sönder mig.

Jag har iallafall pluggat till NO-provet nu. Var duktig och skrev upp egna instuderingsfrågor som Johanna sedan förhörde mig på i form av Jeopardy. Det gick jättebra. Jag hade boken och papprena jämte mig hela tiden, så alla svar blev rätt.
Provet imorgon kommer ju gå SÅ bra...

Han säger det så bra, Håkan. Är rent allmänt inne i en period med hans musik just nu. Härligt.

Magknipet har gått över nu iallafall. Fast det var mer magstickande än magknip. Men vad kan man förvänta sig liksom? Huvudvärken har också försvunnit. Sån där svagt dunkande. Eller, svagt stickande. Där med.
Halsontet har inte försvunnit däremot. Jag har blivit smittad. Men jag ska kurera mig. Måste bara hitta ett diskret sätt att göra det på. För jag vill inte vara tvungen att stanna hemma bara för lite halsont. Halsont smittar väl inte? Nej...! För jag vill inte smitta Linus och Kajsa. Det är oartigt, tycker jag. Feber har jag säkerligen inte, men det blir ändå helt konstigt, det här. 

Idag övade jag nästan en timma på instrumenten. Det var roligt. Jag har nu lärt mig de första två raderna på sidan två av Bilder från en ö. Wow. Och jag satt och tragglade i 40 minuter. Duktigt, Julia. Duktigt. Spelade utan korsförtecken första halvan av tiden. Tyckte väl att det lät skumt och oharmoniskt, men vem är jag till att klaga på Björn J:son Lindh? När jag väl upptäckte att C, F, och G skulle höjas lät det mycket bättre. 

Har varit tankspridd idag. Tog tåget från pappa för att åka till mamma, men kom till Liseberg istället. Tog vagn därifrån, och höll på att åka för långt en gång till. Jag var ute i god tid, men biblioteket var inte öppet. Så jag satt framför teven och såg på Joey, Vänner och slutet av Ellen DeGeneres. Och skrattade till Fresh Prince i min ensamhet. Jag gillar den serien. Fast bäst är bloopersarna de visar i slutet, till eftertexterna.

Jag, Lollo, Hanna och Ebba skulle ha en myskväll tillsammans. Vi gick till All Gott för att hyra film. Han var sliskig, han bakom kassan. Eller, ja, kanske inte sliskig, men han hade ett fult leende och hälsade konstigt. Han verkade sliskig. Åh, hur kan jag sitta här och döma honom?! Han är säkert jättetrevlig. Vi gick till Jiffy (eller liknande) och handlade maschmallows. Vi skulle ha det till den varma chokladen. Ebba var superduktig på att göra varm choklad. Jag ska börja göra som henne. Maschmallowsarna var rätt smaklösa, men det var ju Eldorado och billigt. De blev rätt äckliga i chokladen. En uppluckrad mooschig massa. (Hej, hej hej! Ett nytt adjektiv?) Men namnam, det åker ner ändå. Och godis också? Ja, hej vad det går. Men för en gångs skull, lagom mängd godis. 

Det är torsdag idag. Eller, egentligen fredag nu, för klockan är 00.15.
Kanske tur att det inte blev någon bio imorgon. Istället kanske elgitarrköp. För jag ska ändå äta godis på filmkvällen. Och det kan ju räcka med en godisbomb på samma dag. Det blir säkert godis i övermorgon också. I övermorgon, stämmer det? Ja, på söndag. Halloweenmiddag. Jag har inte önskat Happy Halloween än förresten. Fast, det gör nog inget. Eller - äh. Grattis, eller Glad eller ja, Halloween nu då. 

Kommer sova dåligt inatt. Säkert vakna tidigt också. Men jag har fixat Ett Öga Rött nu åtminstone. Jippie för mig. Borde börja titta lite på SOn också. Och göra Miljö-arbetet. Kommer inte hinna.  Plus att pappa gick med på att betala boken (49:-), vilket betyder att jag snart kommer ha en 50-lapp extra att spendera.

Jippie-Ki-Yay Motherfucker. So long and good night. Over and out.
Det här blev så rörigt och knäppt som det möjligen går. Men who cares. Säkert grammatiska fel här och var. Felaktiga frasformuleringar. Men det här är ju en blogg, så jag antar att det inte spelar särskilt stor roll.
Hej då.